Just därför blir besökarundersökningen i september ”Hur ser din investeringsstrategi ut?” Jag har valt ut fyra vanliga koncept att välja mellan, och om det inte räcker finns alternativ ”annat” också till hands.

Jag lät den förra undersökningen pågå några dagar in i september eftersom den startade mitt i augusti. Denna undersökning kommer dock att pågå från och med idag till och med den första oktober. I fortsättningen kommer alla undersökningar att påbörjas och avslutas den första dagen i månaden.

Related posts:

1. ”Äger du aktier?” – Summering
2. Varför kortsiktig aktiespekulation är dåligt

Nu är inte 31 svarande något speciellt bra statistiskt underlag. Inte heller lär den bloggs läsare stämma helt överens med ett tvärsnitt av Sveriges befolkning, eftersom som de som läser en aktieblogg förmodligen är intresserade av aktier. Jag tänkte ändå av ren nyfikenhet gå igenom svarsalternativen och utfallen. Observera att summan av procentsatserna inte alltid blir 100%, eftersom de är avrundade till hela procentenheter.

”Ja, indirekt via aktiefonder”

Detta svarsalternativ fick 6 röster, vilket utgör 19% av alla röster. Att en rätt stor del av de som svarat skulle äga aktiefonder var inte oväntat, då inofficiella uppgifter gör gällande att en väldigt stor del av svenskarna äger någon form av fond. Att inte fler valt detta alternativ antar jag beror på att man också, eller istället, äger aktier och då istället valde det alternativet.

”Ja, direkt via VP-konto eller aktiedepå”

Detta svarsalternativ fick 17 röster, eller 55% av alla röster. Det är härligt att se att en så pass stor del låter deras  hårt förvärvade slantar jobba lite åt dem. Om det höga utfallet beror på målgruppen eller om svenskarna som helhet blivit mer kapitalistiska, det låter jag vara osagt.

”Ja, indirekt via kapital- eller pensionsförsäkring”

Detta svarsalternativ fick 3 röster, eller 10% av alla röster, och givetvis ska man spara även till pensionen. Dock skulle jag vilja påstå att det är förmånligare att spara direkt i aktier. I en kapitalförsäkring tar man ju även en risk i det fall utställaren skulle gå i konkurs.

”Nej”

Detta svarsalternativ fick 5 röster, eller 16% av alla röster. Att 16% av de som svarat, inte vill eller kan spara i aktier, är lite synd. Historiskt sett har aktier var den mest överlägsna sparformen, och om man låter sina pengar jobba för en själv, istället för att bara jobba för sina pengar, får man mer tid över. Tid som kan användas till något man gillar, istället för att göra något man måste.

Nästa undersökning ställer frågan ”Hur ser din investeringsstrategi ut?” och kommer att pågå till och med den första oktober.

Related posts:

1. Äger du aktier?
2. Hur ser din investeringsstrategi ut?

Värdeorienterade aktieinvesteringar och värdefällor

Värdeinvesterande handlar rätt och slätt om att hitta ett företag som är billigt i förhållande till dess vinst, egna kapital eller någon annan jämförelsebar storhet. Man skulle kunna säga att en undervärderad aktie är:

En bolag som är billigt i förhållande till något nyckeltal och det är säkert att bolaget kommer att repa sig.

Man måste alltså vara säker på att den dåliga situation som företaget hamnade i från början, och som var anledningen till att aktiekursen rasade, kommer att gå över. Det måste gå att tillse att bolaget har den ekonomiska styrkan att ta sig ur krisen. Om vi investerar i aktien, och bolaget senare går i konkurs, så var det inte precis någon värdeinvestering. Detta för oss till värdefällor, eller value traps, som är:

Ett bolag vars aktiekurs verkar billig i förhållande till något nyckeltal, men bolaget repar sig aldrig.

Punkt nummer ett är rätt lätt att hitta. Vem som helst kan hitta aktier som handlas till låga multiplar av vinsten eller dess egna kapital. Att sedan avgöra om bolaget förtjänar den låga värderingen eller inte, det är det som är det svåra.

En klassisk värdefälla - Är osten gratis eller kostar den mer än man tror?

Undvik värdefällor – 6 frågor du bör ställa dig

1. Vad gör aktiens insiders?

En titt på insiderlistorna på DI Stockwatch kan ge en hint om vad de som har insyn i bolaget själva tror om dess framtid. Om styrelseledamöter, ordförande och VD säljer för fulla muggar, kan det vara läge att omvärdera situationen.

2. Hur är bolaget finansierat?

Bolagets soliditet beskriver bolagets framtida betalningsförmåga, en hög soliditet betyder att det finns pengar att ta av, medan en låg tyder på att bolaget är skuldtyngt och att det kommer bli tvunget att ta fler lån för att finansiera verksamheten. Även om soliditet och skuldsättningsgrad är bra nyckeltal, kan vi även ta en titt på hur många årsvinster bolaget är skyldigt till låneinstitut. Om det tar längre än 3-4 år att betala av de långfristiga skulderna, om man använder hela årsvinsten till amortering, kan bolaget vara illa ute. Se bara på General Motors.

3. Hur kommer framtiden se ut?

De flesta nyckeltal vi har tillgång till är historiska, inte framtida. Du måste försöka göra en prognos över hur stora bolagets vinster kan vara om 5 år (förutsatt att det är din investeringshorisont). Om bolaget haft sjunkande vinster i ett antal år innan krisen som fått aktiekursen att rasa, hur ska de då kunna göra en tvärvändning?

4. Minskar eller ökar bolagets marknadsandel?

Även om bolaget verkar på en marknad som befinner sig i lågkonjunktur eller recession, och därför har rasat i värde, kan det finnas fler bakomliggande faktorer. Att alla bolag i branschen säljer mindre varor än tidigare kanske inte är så konstigt, men om bolagets marknadsandel minskar, så betyder det att dess konkurrenter gör ett bättre jobb. Bolaget kanske förtjänar sin låga värdering ändå?

5. Verkar bolaget i en cyklisk bransch?

Cykliska branscher förtjänar låga P/E-tal i kristider, eftersom de är så pass beroende av konjunkturen för att tjäna pengar. Hit räknas till exempel stål- och skogsindustrin. Jag bryr mig inte ens om att leta efter undervärderade företag i sådana branscher.

6. Har bolaget en särskild konkurrensfördel som är hållbar över tid?

Kanske den viktigaste frågan. En hållbar konkurrensfördel kan till exempel vara ett välkänt varumärke, som Coca-Cola. Om Coca-Cola får problem är chansen god att de kan vända på skutan, till skillnad från till exempel General Motors. Om 50 år kommer Coca-Cola förmodligen tjäna pengar på samma recept som idag, medan GM har uppgraderat sin maskinpark 1000-tals gånger, tagit fram 100-tals nya modeller och försatt sig i ännu mer skuld.

Related posts:

1. Vad du än gör – Investera inte regelbundet!
2. Stirra dig inte blind på bolagens utdelningar

Värdeinvesterande är enkelt sagt konsten att köpa en aktie, bolag, fastighet eller något finansiellt instrument för mindre än vad det egentligen är värt. Detta kan ställas i kontrast till att köpa en aktie och hoppas på att någon annan kommer och köper den av dig för mer än vad du gav, någon gång i framtiden. Värdeorienterat investerande handlar inte om att försöka lura till sig något av en säljare, för mindre än han kan få någon annanstans. Det handlar snarare om att kunna förstå när marknaden undervärderar en aktie, och då ska man köpa mycket.

Utförsäljning på börsen

Värdeinvestering och tillväxtinvestering

Värdeinvesterande brukar oftast jämföras med tillväxtinvesterande. Det ena behöver dock inte utesluta det andra: Tillväxt kan mycket väl, och bör, vara en komponent i värdeinvesterande. Om man planerar att vara långsiktig i sitt värdeinvesterande är det en klar fördel att investera i något som uppvisar tillväxt. Tillväxt kan ju vara noll, eller negativ, och då utgör inte värdeinvesteringen någon bra investering på längre sikt, vare sig man kan få den superbilligt eller inte. Tillväxt används också ofta för att beräkna värdet man vill ha rabatt på. Tillväxt behöver heller inte alltid vara bra, en del företag förstör värde genom att investera oansvarigt i dess egen tillväxt.

Whitney Tilson hävdar att de två grundläggande komponenterna i en värdeorienterad investeringssyn är 1) Inneboende värden och 2) Säkerhetsmarginaler. Om man frågar Warren Buffett, som är världens mest framgångsrike investerare, var man ska vända sig för att lära sig om värdeinvesterande, så svarar han: ”Gå och läs kapitel 8 och 12 i The Intelligent Investor”. Kapitel 8 handlar om inneboende värden, och kapitel 12 handlar om säkerhetsmarginaler.

Inneboende värden

Teorin är alltså att något, en aktie till exempel, har ett inneboende värde, men att marknaden inte alltid värderar aktien till just detta värde. Hur värderar man då någonting? Man frågar sig helt enkelt: ”Vad skulle en rationell investerare, som inte är påverkad av marknaden eller sina egna känslor, betala för det här?” Må det vara en aktie, en fastighet eller något annat. För att besvara frågan använder man sig av en värderingsmodell som oftast innefattar att diskontera framtida kassaflöden till ett nuvärde. Man ska dock veta att detta inte är någon exakt vetenskap. ”Crap in, crap out” är en bra devis i sammanhanget. Om man stoppar in fel värden i ekvationerna, får man också ut fel värden.

Säkerhetsmarginaler

Just därför behöver man en säkerhetsmarginal. Om vi kommit fram till att Aktie A är värd någonstans mellan 80 och 120 kronor (att värdera något ner på bara kronan är näst intill omöjligt), vad ska vi då betala? 100 kronor är ingen bra idé, för då har vi ingen säkerhetsmarginal, och har vi fel så finns risken att vi förlorar mycket pengar. Det vore bättre om vi betalade hälften av 100 kronor, det vill säga 50 kronor, för då minskar vi risken för en permanent förlust av kapital i den händelse att vi värderat aktien fel.

Risken att vi värderat aktien fel är nämligen rätt stor. Tillfällen där vi kan köpa undervärderade aktier uppkommer oftast efter dåliga nyheter, t.ex. den nuvarande finanskrisen. Det vi gör är helt enkelt att vara arroganta och säga att ”hela marknaden har fel, men jag har rätt”. Kom ihåg att personen du köper aktierna av, på andra sidan bordet, förmodligen är minst lika säker på sin sak.

Till sist: Värdeinvesterande handlar inte om att köpa sjuka affärsrörelser bara för att de är billiga relativt sett till dess vinster eller tillgångar. Faktum är att de flesta värdeorienterade investerare vill äga bra bolag, men eftersträvar att köpa dessa till ett rabatterat pris, när de av någon anledning inte har marknadens favör.

Related posts:

1. Vad du än gör – Investera inte regelbundet!
2. Varför kortsiktig aktiespekulation är dåligt
3. Värdefällor – 6 frågor du bör ställa dig

Aktierelaterade nyckeltal

De aktierelaterade nyckeltalen är egentligen poster i resultat- och balansräkningen, men här har man dividerat de olika siffrorna med antalet utställda aktier, alltså ägarandelar. Nyckeltalen ska utläsas ”X per aktie”, till exempel ”omsättning per aktie”.

Omsättning/Aktie

Om du är ny på företagsekonomi kanske en förklaring till omsättning är på sin plats. När det står i tidningen att ett företag har omsatt 40 miljoner förra året, betyder det att företaget sålt varor eller tjänster för så mycket. Alltså hur många kronor som strömmat in i företaget.

Omsättning per aktie är alltså omsättningen dividerat med antal aktier. Genom att veta hur stor del av omsättningen en aktie har, kan vi lättare avgöra om aktien är rätt prissatt. Det kanske inte är en så bra idé att köpa in sig i ett företag där aktierna kostar 100 kronor, men omsättningen per aktie bara är 1 krona. I det fallet får man väldigt lite omsättning för sina pengar.

Vinst/Aktie

Konceptet är detsamma som för omsättning/aktie, men här har man dividerat vinsten med antalet aktier istället. Med vinst avses nettoresultat, alltså vinst efter alla utgifter och skatt. Vinst/aktie blir relevantare än vinsten i stort, eftersom den säger oss just hur mycket del av vinsten ”vår” del av bolaget stått för. Precis som i fallet med omsättning/aktie, kan vinst/aktie säga oss en del om hur bolaget är värderat om vi jämför nyckeltalet med aktiekursen. Om vi jämför vinst/aktie för flera år bakåt kan vi se om vinst/aktie ökar eller minskar över tiden, och hur fort den ökar.

Eget kapital/Aktie

Bolagets egna kapital är kort sagt bolagets egna medel och de pengar som aktieägarna bidragit med, eller har rätt till vid en likvidation. Eget kapital/aktie är det egna kapitalet dividerat med antalet utestående aktier. Precis som med vinst/aktie kan vi jämföra även detta nyckeltal över tiden, och se om aktieägarnas del av bolagets tillgångar ökar eller minskar i värde. Jämfört med aktiekursen kan vi också se hur mycket eget kapital man får för pengarna om man köper aktier i bolaget.

Balansomslutning/Aktie

Balansomslutning är summan av alla tillgångar i ett bolags balansräkning, eller summan av eget kapital och skulder (som ska vara lika mycket som tillgångarna). Balansomslutning per aktie förklarar sig självt. Nyckeltalet säger oss helt enkelt hur mycket tillgångar det finns per aktie.

Utdelning/Aktie

Utdelning är den del av vinsten som delas ut till aktieägarna. Utdelning/Aktie blir dock intressantare eftersom det säger oss hur många kronor utdelning en aktie ger oss rätt till. Med 9 kronor i utdelning per aktie och ett ägande av 100 aktier blir vår totala utdelning 900 kronor.

Resultat/aktie exkl. EO

EO står för extraordinära omständigheter, alltså poster i resultaträkningen som man anser vara icke återkommande. Det kan dock vara nyttigt att ha en skepsis mot detta, då företagsledningar gärna vill kalla extremt dåliga händelser för extraordinära, även fast de inte är det. Extraordinära händelser kan vara t.ex. naturkatastrofer eller krig. Om en jordbävning gjort att ett företag fått ökade kostnader på 100 miljoner, så ska dessa kostnader räknas bort i detta nyckeltal.

Att räkna bort extraordinära händelser är intressant eftersom engångsföreteelser inte säger så mycket om ett företags förmågor och ekonomiska skick i ett långsiktigt perspektiv. I övrigt är nyckeltalet precis som vinst/aktie.

Kursrelaterade nyckeltal

De kursrelaterade nyckeltalen tar hänsyn till aktiekursen, och är oftast utvecklingar av de aktierelaterade nyckeltalen ovan.

P/E

P/E finns inte med bland nyckeltalen hos DI Stockwatch. Kanske för att hur uträkningen av P/E ska göras är omdebatterad. Ska man använda sig av uppskattade framtida vinster, årets vinst eller något annat?

Själv teorin bakom P/E-talet är dock rätt simpel, P/E står för price per earnings, vilket på svenska betyder pris per vinst. Det är alltså aktiekursen dividerat med vinst/aktie, eller börsvärdet delat med den totala vinsten. P/E säger oss hur många gånger årsvinsten ett bolag kostar att köpa. Tumregeln säger att ju lägre P/E-tal, desto bättre affär.

P/S

P/S finns heller inte med på DI Stockwatch. Principen är den samma som P/E, men här använder man sig av omsättningen istället för vinsten (price per sales).

Kurs Bokslutsdag

Ett väldigt okomplicerat nyckeltal: Aktiekursen den dag som bokslutet, som alla andra nyckeltal baseras på, gjordes. Eftersom P/E och P/S inte finns med på Stockwatch ger detta nyckeltal oss hjälp att räkna ut dem.

Kurs / Eget kapital

Aktiekursen delat med eget kapital per aktie (se ovan). Säger oss hur många kronor eget kapital vi får per krona aktiekurs. Nyckeltalet anges i procent, så 50% betyder att för varje 50-lapp vi handlar aktier för, får vi 100 kronor i eget kapital. Detta kallas substansrabatt. Om det däremot är 200% får vi 100 kronor i eget kapital för varje 200 kronor vi handlar aktier för. Detta kallas substanspremie.

Avkastnings- och marginalmått

Med marginalmått avses olika resultatmått uttryckta i procent av omsättningen. Avkastningsmått är avkastningen i procent på olika delar av ett företags kapital. Nyckeltalen under denna rubrik är ofta rent företagsekonomiska termer.

Rörelsemarginal

Ett företags rörelsemarginal är den procentsats av omsättningen som blir kvar efter rörelseutgifter (alltså utgifter som krävs för att driva verksamheten). Man räknar dock inte med utgifter som skatt och skuldräntor. Det här nyckeltalet säger oss rätt mycket om bolagets intjänandeförmåga. Om två bolag har 20 miljoner i rörelseresultat, men det ena har en omsättning på 100 miljoner och det andra på 500 miljoner, vilket är då effektivast? Man måste alltså ställa rörelseresultatet i relation till omsättning. Rörelsemarginalen blir då en form av effektivitetsmått.

Vinstmarginal

Väldigt likt rörelsemarginal. På Stockwatch betyder det resultat före skatt uttryckt i procent av den totala omsättningen. Delade meningar råder dock, och vissa anser att vinstmarginal skall vara nettoresultat (d.v.s. efter skatt) uttryckt i procent av omsättningen.

Räntabilitet på eget kapital

Är avkastningen på det egna kapitalet, uttryckt i procent (se eget kapital/aktie ovan). Oftast årets nettoresultat dividerat med det egna kapitalet. Ger oss en vink om bolaget förvaltar aktieägarnas pengar på ett effektivt sätt eller inte.

Räntabilitet på totalt kapital

Som räntabilitet på eget kapital, fast här eget kapital plus skulder. Nyckeltalet används för att avgöra hur pass effektivt företaget förräntar de resurser som det har till sitt förfogande.

Soliditet

Procentsats som berättar hur stor del av företagets tillgångar som är finansierade med eget kapital. Om soliditeten är på 30% så är 30% av balansomslutningen finansierad av aktieägarna, medan resterande 70% har lånats. Räknas ut genom att dividera det egna kapitalet med balansomslutningen. Ett vanligt soliditetsmål är 30-40%, just på grund av att eget kapital är ett dyrt sätt att finansiera verksamheten, i och med att ägarnas avkastningskrav är högre än låneräntorna. Man skulle kunna säga att soliditeten beskriver ett företags långsiktiga betalningsförmåga. Ju högre soliditet, desto mer kan ett företag betala utan att det egna kapitalet tar slut.

Skuldsättningsgrad

Relaterat till soliditet, men med annorlunda innebörd. Räknas ut genom att dividera de totala skulderna med det egna kapitalet. Man får också ta med eventuella obeskattade reserver i beräkningen, eftersom de är just obeskattade och det innebär att företaget är skyldigt 28% bolagsskatt på pengarna. Den korrekta formeln blir alltså:

Skuldsättningsgrad = (Totala skulder + 28% av Obeskattade reserver) / (Eget kapital + 72% av Obeskattade reserver)

Nyckeltalet anger hur många gånger sitt egna kapital som bolaget är skyldigt pengar till långivare, och beskriver företagets finansiella risk, eller räntekänslighet.

Avkastning på sysselsatt kapital

Avkastning på sysselsatt kapital är mycket likt avkastning på totalt kapital, men här tar man inte med skulder som inte är räntebärande, som t.ex. fakturor och till viss del uppskjutna skatteskulder. Nyckeltalet uttrycker alltså avkastningen på eget kapital plus lånat kapital.

Övriga nyckeltal

De övriga nyckeltalen är en blandat kompott av företagsekonomiska termer och varianter på redan nämnda nyckeltal.

Kapitalomsättningshastighet

Hur många gånger per år företaget omsätter sin genomsnittliga balansomslutning. Ett mått på hur effektivt kapitalet används, ju högre desto effektivare.

Rörelsemarginal exkl. EO

Som rörelsemarginal, men här har man räknat bort extraordinära omständigheter (se resultat/aktie exkl. EO).

Vinstmarginal exkl. EO

Se ovan.

Kassalikviditet

Enkelt uttryckt företagets omsättningstillgångar som procentandel av företagets kortfristiga skulder. Man måste dock räkna bort lagervärde och pågående arbeten från omsättningstillgångarna. Nyckeltalet visar helt enkelt om bolaget har förmåga att betala sina fakturor (100% eller mer). Om kassalikviditeten är lägre än 100% har företaget inte täckning för sina kortfristiga skulder, utan måste då t.ex. snabbt sälja av en del av lagret, för att slippa ta ett långfristigt lån.

Balanslikviditet

Som ovan, men här tas lagervärdet och pågående arbeten med i uträkningen. Ger en bild av hur effektivt företaget är i lagerhantering och försäljning.

Goodwillandel

Goodwill kan tyckas vara krångligt, men jag ska försöka förklara det. Goodwill är alltså en tillgång i bolagets balansräkning som inte är direkt hänförligt till dess andra tillgångar. Man brukar dock räkna goodwill som en immateriell tillgång, även om den inte är lika konkret som t.ex. ett patent. Goodwill uppstår t.ex. när Företag A köper Företag B för 50 miljoner, även fast Företag B ”bara” är värt 40 miljoner. Man skriver då in de överskjutande 10 miljonerna som goodwill i företag B:s balansräkning. Goodwill kan därför bli godtyckliga värden, och ska skrivas av på en viss tidsperiod, så att de inte ligger kvar i balansräkningen för all framtid.

Eftersom risken finns att goodwill är godtyckligt, anges på DI Stockwatch nyckeltalet Goodwillandel. Det är alltså hur stor del av bolagets tillgångar som är goodwill, uttryckt i procent. En hög goodwillandel kan skvallra om att företagets tillgångar är övervärderade, men det behöver inte alltd vara så.

Related posts:

1. Söka (och hitta) finansiell information på nätet
2. Stirra dig inte blind på bolagens utdelningar
3. Hur man slutvärdesberäknar ett belopp och något om räntans kraft

Spotifys grundare Daniel Ek och Martin Lorentzon

Häromdagen blev det diskussion på Bloggy, med anledning av Spotifys superförlust på 32 miljoner. Spotify är en digital musiktjänst som enligt förståsigpåare är värderad till 1,8 miljarder. Detta trots att verksamheten hade en omsättning i klass med en liten pizzeria (725 000 kronor) förra året. Eftersom jag försöker ha ett nyktert sinne, tänkte jag här förklara varför Spotify inte är värt 1,8 miljarder.

P/E-tal och P/S-tal

Ett tillväxtbolag som inte uppvisar några vinster, men som kan komma att göra det i framtiden, är lite knepigt att värdera. Detta eftersom det inte går att fastställa något P/E-tal. P/E betyder pris/vinst, och är alltså bolagets börsvärde dividerat med dess vinst. P/E-talet ger oss information om hur många gånger årsvinsten bolaget kostar att köpa. Spotify är dessutom inte ens börsnoterat, vilket gör det omöjligt att få fram något börsvärde. I det här fallet har vi dock den alternativa värderingen ”1,8 miljarder för hela klabbet”, som ju verkar vara det som allmänheten tagit till sig.

Ett annat nyckeltal i sammanhanget är P/S-talet. Skillnaden mot P/E är att P/S handlar om pris/omsättning, och eftersom Spotify faktiskt har en omsättning är det väldigt enkelt att räkna ut. Till en värdering på 1,8 miljarder får vi ett P/S-tal på:

1 800 000 000 / 725 000 =  2483 1 800 000 000 / 12 500 000 = 144 (Se uppdatering längre ner för förklaring till ändrade siffror)

Spotify har alltså ett P/S-tal på 2483 144, givet ett värde på 1,8 miljarder. Som jämförelse kan nämnas att svenska IT-företag som Axis och Net Insight hade P/S-tal på 2,0 respektive 4,8 för senaste bokslutet.

Spotify – Några år för sent för IT-bubblan

Ett bolag som växer, och har framtiden framför sig förtjänar dock högre P/E och P/S-tal än gamla IT-rävar. Men även om Spotify är ett tillväxtbolag, och befinner sig i en helt annan bransch, är 2483 144 helt uppåt väggarna, det krävs det inget ljushuvud för att lista ut. 2483 144 påminner snarare om IT-bubblan, där framstående internetkonsultföretag hade liknande värden på sina nyckeltal.

Om det hade funnit mer data att gå på, fler bokslut att analysera, så hade man kunnat göra en ungefärlig värdering på Spotify genom att ta deras vinstmarginalmål (förutsatt att det är realistiskt) och applicera det på omsättningen. Sedan tar man hänsyn till omsättningstillväxten och räknar framåt i tiden för att se vad en eventuell årsvinst kommer att ha för storlek om några år. Omsättningstillväxten är dock svår att fastställa eftersom Spotify inte haft sin verksamhet igång under tillräckligt lång tid, och eftersom jag inte beställt någon årsredovisning från Bolagsverket har jag heller inte koll på Spotifys vinstmarginalmål.

Innan jag får fram mer fakta, nöjer jag mig därför med att säga: Spotify kan inte vara värt 1,8 miljarder!

Uppdatering 2009-08-19 kl. 22.35

Eftersom Bo i kommentarsfältet nedan vänligen upplyst mig om att 725 000 kronor i omsättning endast gäller Spotifys svenska dotterbolag, får jag revidera min uträkning. Jag hade helt enkelt inte tagit reda på ägarförhållandena ordentligt, utan antog blint att eftersom bolaget är svenskt i grunden så är det svenska bolaget koncernens moderbolag. Aja baja, och tack för rättelsen. Jag avstår dock från att stryka ovanstående delar av inlägget tills dess att jag blivit helt motbevisad.

1,8 miljarder avser alltså Spotifys värdering, medan 725 000 kronor verkar vara omsättningen i Sverige. Men Spotify har verksamhet även i Storbritannien, Spanien, Frankrike, Norge och Finland. Genom att dividera den svenska omsättningen med Sveriges BNP får vi fram hur stor del av BNP omsättningen utgör. Sedan kan vi anta att den utgör ungefär samma del av BNP i övriga länder, förutsatt att Spotify blivit lika hypat där.

Isåfall blir det nya P/S-talet ungefär 144. Vilket innebär att ett eventuellt P/E-tal blir ännu högre. Alltså fortfarande åt helskotta för högt.

Related posts:

1. Aktier och nyckeltal – Eller Stockwatch förklarat
2. Varför kortsiktig aktiespekulation är dåligt

”Value investing” är ett vedertaget begrepp i engelskan, men i svenskan finns nog ingen självklar motsvarighet. Vissa talar om värdeinvesterande, eller värdeinvesteringar. Jag själv föredrar värdeorienterade investeringar, men använder även den andra varianten. Begreppet härstammar från Benjamin Graham och David Dodds investeringsidéer, som de började lära ut under slutet av 20-talet. Strategin togs sedan upp av Warren Buffett under 50-talet, världens mest framgångsrike investerare, som idag är god för nära 40 miljarder dollar.

Det grundläggande konceptet

Grundtanken bakom värdeorienterade investeringar är att ju mindre man betalar för en investering, må det vara aktier, obligationer, eller skräddarens nya symaskin, desto högre blir avkastningen. Om vi tänker oss att vi ska ställa ut en flippermaskin i en butik (som för övrigt Warren Buffet gjorde tillsammans med en vän under sin ungdom), och flippermaskinen omsätter 200 kronor om dagen, blir avkastningen då högre om vi betalar 5000 kronor för maskinen än om vi betalar 10 000 kronor? Ja, visserligen omsätter vi 200 kronor om dagen i båda fallen, men den dagliga avkastningen på det investerade kapitalet är procentuellt sett högre i det första fallet.

Det tar tjugofem dagar för maskinen att återbetala sig själv i det första fallet. Då har vi gått plus minus noll och allt utöver det blir ren vinst. I det andra fallet tar det hela femtio dagar. Och om vi kan köpa flippermaskinerna för 5000 kronor kan vi köpa två till på samma tid som det tar att få tillbaka pengarna på den andra. Och då tjänar vi ännu mer pengar. Man skulle kunna säga att den första maskinen kostar 25 gånger dagsvinsten, och den andra 50. Ungefär som P/E-tal när det gäller aktier. I aktiens fall handlar det dock om börsvärde / årsvinst, ”price per earnings ratio”.

”Value investing” kontra ”greater fool investing”

Motsatsen till värdeinvesteringar skulle kunna översättas till ”större dumskalle-investering”. Det senare fallet betyder att man köper något till vilket som helst pris, för att man tror och/eller hoppas att någon annan ska vilja köpa det av en till ett högre pris någon gång i framtiden. Vilket är ren och skär spekulation, samma marknadskraft som drev IT-bubblan till högre och högre nivåer innan den slutligen brast.

Om man istället baserar sina investeringar på vad något är egentligen är värt, undviker man såna fällor. Värdeorienterade aktieinvesteringar föregås av en fundamental analys, där man fastställer ett bolags värde. Kan man köpa aktierna under marknadsvärde så bör man slå på stort. Man bör dock vara en bra bit under uppskattat värde, så man har någon säkerhetsmarginal. Därefter behåller man sin investering, antingen tills den blir galet övervärderad och man kan sälja den till ett riktigt bra pris. Eller tills bolaget helt enkelt inte är speciellt bra längre.

Svårigheten med detta tillvägagångssätt för en småsparare, är att man inte har kunskapen och erfarenheten att utföra en korrekt värdering. För den som vill lägga ner lite tid går det att lära sig, men jag skulle ändå vilja hävda att man kan lyckas bättre med sitt sparande om man försöker vara värdeorienterad och köpa bra och stabila bolag när man anser att de är billiga, än om man hoppar på galna marknadstrender. Det sägs ju att det brukar vara småspararna som eldar på den sista börsuppgången i en högkonjunktur, för att sedan sälja när lågkonjunkturen verkar som djupast.

Ju lägre pris man betalar – Desto högre blir avkastningen

Vi fortsätter exemplet med flippermaskinerna. I det första fallet har 5000 kr blivit 73000 kr på ett år. Det motsvarar en daglig sammansatt avkastning på 0,74%. I det andra har 10 000 kr blivit lika mycket under samma år, vilket motsvarar 0,55% i daglig ränta. Vi kan tänka oss att vi köper så många nya flippermaskiner som vi kan för pengarna, 14 stycken i det första fallet, och 7 i det andra. Det är inte så svårt att förstå vilket fall som är det mest fördelaktiga. Det första renderar 1 095 000 kr i omsättning under år två, och det andra 584 000 kronor.

Att värdera flippermaskiner är inte så svårt. Det kan vara svårare med aktier, men om du följer den här bloggen kommer jag att lära dig värdera bolag. Det finns redan inlägg om grunderna inom företagsvärdering och investeringskalkyler. Du kan läsa om kalkylränta och slutvärdes- och nuvärdesberäkningar. Tills vi ses igen skulle jag bli glad om du vill lämna en kommentar där du berättar om du tar hänsyn till bolagets värde när du köper aktier. För dig som vill lära dig mer om värdeorienterade aktieinvesteringar, kan jag rekommendera följande föreläsning på YouTube:

Related posts:

1. Vad du än gör – Investera inte regelbundet!
2. Varför kortsiktig aktiespekulation är dåligt
3. Aktier och nyckeltal – Eller Stockwatch förklarat

Du kan rösta direkt här i inlägget, eller i sidebaren till höger.

Related posts:

1. ”Äger du aktier?” – Summering
2. Ny design på bloggen

Nya funktioner:

• Populära inlägg
• Förbättrad funktion för relaterade inlägg
• Spara och dela inlägg med sociala medier
• Besökarundersökning (du hittar den i sidebaren till höger)
• Mikroblogg från Bloggy på förstasidan
• Nya kommentarer i sidfoten

Funktioner som kommer i dagarna:

• Ett kontaktformulär
• En sida om mig och bloggen

Jag hoppas att du tycker att designen är snygg. Lämna gärna en kommentar med förslag på förbättringar.

Related posts:

1. Äger du aktier?

Jag har skrivit en del om varför man inte ska stirra sig blind på utdelningar, och nu tänkte jag ta upp frågan om när man bör investera. Aktiespararna, en del bloggare, och även en gammal räv anser att man bör investera regelbundet, oavsett marknadsläge, eftersom man aldrig kan förutspå hur marknaden kommer att gå den närmaste tiden. Logiken verkar enkel, om man investerar allt sitt kapital samtidigt kanske man träffar en topp, och så tar det många år innan man ser någon avkastning på sina pengar.

Drömmen om att kunna pricka in bottnar och toppar

Genom att portionera ut sina aktieköp över en längre tid har man alltså kommit ifrån den risken. Men å andra sidan snittar man då istället ned avkastningen. Drömmen är förstås att kunna köpa i botten på marknaden, och sälja i toppen, och göra om detta varje konjunkturcykel. Köpa billigt och sälja dyrt således, men det är tyvärr inte så enkelt. Ingen enda av världens investerare eller traders klarar av att förutspå kursrörelser in i minsta detalj. Faktum är att de flesta inte klarar av det över huvud taget, och jag misstänker starkt att de som gör det har tur.

Tekniska analytiker försöker komma ifrån det här problemet genom att följa devisen ”the trend is your friend”. Jag skulle vilja säga, att bara för att det rimmar och låter snärtigt behöver det inte vara sant. Metoden går hur som helst ut på att konstatera åt vilket håll det barkar genom att titta på diagram över aktiekurser eller börsindex, och sedan hoppas på att det fortsätter åt samma håll även i fortsättningen. Man missar då förmodligen början av trenden, men fångar hela rörelsen någonstans i mitten. Det är lätt att tro att detta kan stämma, eftersom börsen faktiskt verkar trenda. Upp några år, också ned några år. Det finns dock inga belägg för att man skulle kunna förutse framtida kursrörelser genom att kolla på historiska diton.

Var inte marknadsorienterad…

När vi befinner oss i en lågkonjunktur och börsen fallit några år, är det kanske svårt att fatta något investeringsbeslut, eftersom ju börsen kan gå ned. När vi tänker så, har vi blivit marknadsorienterade och spekulerar i hur börsen kommer att röra sig. Det många glömmer i det här läget är att aktier faktiskt är ägarandelar i företag. Företag som kan vara dåliga, rentav usla, utsatta för hård priskonkurrens, eller fantastiska bolag som är marknadsledande inom sin nische och med starka varumärken.

När börsen som helhet går ned i början av en lågkonjunktur, dras även de fantastiska bolagen med i raset. Deras vinster kanske också minskar, eller så går de rentav minus. Men ett företag som levt på samma affärsidé och varumärke i 50 år kommer att repa sig igen. Man får visserligen göra en bedömning från fall till fall, det kan ju vara så att affärsidén helt plötsligt inte håller på grund av en omvärld i ständig förändring. Ett varumärke som Coca-Cola får man inte på fall i första taget, men ett bolag som utsatt för hård konkurrens i bransch utan någon klar marknadsledare kan få problem så grava att bolaget går i konkurs, hur anrikt det än är. Se bara på Saab.

…var istället bolagsorienterad!

Istället för att vara marknadsorienterad, bör man vara bolagsorienterad. När man kan få ett riktigt bra bolag, till ett riktigt bra pris, DÅ ska man köpa för allt vad tygen håller. Jag vill investera i hållbara affärsmodeller som uppvisar goda vinster, när jag kan få dem till ett riktigt bra pris. Och då struntar jag i hur marknaden ser ut. Visserligen brukar man inte hitta sådana köptillfällen i toppen av en högkonjunktur, utan snarare nära botten av en lågkonjunktur. Men jag försöker inte pricka in botten, för det är för svårt.

Vägen till framgång är att med hjälp av fundamental analys fastställa att bolaget är undervärderat, att det kan fås till ett riktigt bra pris sett till dess uppskattade framtida vinster, och att inte följa med strömmen för att köpa övervärderade aktier, bara för att de är populära och haussade. Då blir drömmen om att köpa billigt och sälja dyrt självuppfyllande.

Till sist ett visdomsord, som alltför få tycks ta hänsyn till, men som alltid stämmer: Avkastningen på en investering blir högre, ju mindre du betalar för den. Alltid!

Related posts:

1. Grunderna i värdeorienterade aktieinvesteringar
2. Vad är en värdeinvestering?
3. Värdefällor – 6 frågor du bör ställa dig